ensamhet, skulle Elof redan den aftonen börja skrifva på skådespelet, men han kunde icke samla tankarne. Icke ett enda ord kom på papperet. Han gick till »Lagerlunden», träffade gamla bekanta, som togo vänligt emot honom, nödgade honom att stanna i ett gladt lag och släpte honom först långt in på natten. Många gånger under aftonen dracks Alina Franks och Elof Bäcks välgångsskål.
Aftonen var ganska glad, tyckte den öfvergifne fästmannen, hvilken icke på länge deltagit i ett så muntert lag. Men då han gick ensam hem, tänkte han med alt större bitterhet på det knapphändiga afskedet från Alina och sedan såg han i drömmen ett järnvägståg, många tåg till och med som foro i vild ringdans omkring honom, och i hvar enda vagn såg han Alinas alla tillbedjare midt ibland ofantligt stora och många rosenbuketter, och i hvar bukett satt Alina och smålog, men om det vore åt honom eller åt reskamraterna hon log, kunde han omöjligt afgöra.
Efter några få timmars orolig hvila satt Elof på morgonen vid sitt skrifbord och började arbeta på skådespelets första scen.
——————