Hoppa till innehållet

Sida:Alle Bedlegrannas Spegel-1647.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Prästen.

Ja/ ja tu stålte Jungfrw/
  Jagh är altijgh så godh som tu/
Jagh är lijkwist en Prästeman/
  När tu kan blifwa en förbannat skam.

Här frijar en Klockegiutare.

I sköne Jungfrw sitter i fredh/
  Så at helsa är min Sedh/
Jagh är hijt kommen för then skul/
  At j ären däijeligh och dygdeful/
Jagh måtte öfwer Watn och Land fara/
  At iagh måtte eder til ächta taga/
Ty månde iagh så länge wandra/
  At iagh skulle Ehr älska öfwer alla andra/
I skolen mijna Ågodelar åtniuta/
  Iagh är then som Klockor kan giuta/
Thet iagh säger är wist och sant/
  The Klockor pläga gå på Diskant/
I Swärje skal aff migh een Klocka göras/
  Hundrade Mijler skal hon höras.

Jungfrun swarar.

Jagh eder intet annat swara kan/
  J kunnen Embete som en skön Man/
Men wil tu min käre Wän troo/
  Jagh wil icke pissa Watn på tin Skoo/
Therföre må tu hädan draga/
  Tigh kan iagh slätt intet behaga.

Klockegiutaren.

Käre Jungfrw gifwer migh gott Beskee/
  Swarer migh wäl och blifwer ey wree.

Jungfrun.

Edert Embete är göra Klockor och Strängia
  Tu stiäl så mycken Koppar at tu må hängia/
Therföre dragh bort från migh/
  Annat Beskee gifwer iagh icke tigh.

Klocke-