och för Holland 1881. Den svenska strafflagen af 1864 intager alltså till tidsföljden sin plats ungefär i midten af denna grupp utaf strafflagar. I allmänhet hafva för den utländska rätten kommenterade upplagor från de närmast förflutna åren begagnats, och, till den del som sådana icke stått till buds eller beredt full säkerhet i fråga om den för närvarande gällande rättens beskaffenhet, har upplysning sökts hos författare och i författningssamlingar. I fråga om finsk rätt har användts en upplaga af 1734 års lag från 1888 och för engelsk rätt ”Commentaries on the laws of England by his honour judge Stephen” med tryckår 1886.
Hvad beträffar förberörda straffsystems inbördes ställning, kan man för de kontinentala länderna säga, att den franska strafflagen i viss måtto är att betrakta såsom en gemensam grundval. De österrikiska och tyska strafflagarne, hvilka närmast ansluta sig, den förre till den österrikiska strafflagen af 1803 och den senare till den preussiska strafflagen af 1851, utgöra, hvar i sin stad, bearbetningar af gemeines recht under ett flitigt begagnande af den franska code pénal. Den belgiska strafflagen är i hufvudsak allenast en förbättrad upplaga af den franska. Vid utarbetandet af den holländska hafva den tyska och den franska legat till grund och vid utarbetandet af den ungerska åter den tyska och den österrikiska. Båda anses innebära betydande förbättringar af den tyska strafflagen. De nordiska strafflagarne hafva närmast tillkommit under påverkan af tysk rätt, och från Tyskland mottager den nordiska lagstiftningen på detta liksom de flesta andra områden fortfarande sina ingifvelser. För Finlands del kan detta dock i det hela allenast sägas hafva skett medelbart. Derstädes har nemligen lagstiftningsarbetet hittills följt det svenska i spåren. Närmast Sveriges strafflag står Norges. De förhandlingar, som för en tid egde rum mellan de två ländernas lagkommitteer, röja sig i de å en mängd ställen fullkomligt lika lydande texterna. Vexelverkan mellan Englands och de kontinentala ländernas straffsystem är onekligen mindre än den, som eger rum mellan sistberörda straffsystem inbördes. Åtminstone är den ej så