Kastom först en blick på Fredrikssten och dithörande utanverk, granskom sedan Carl XII:s belägringsföretag, och öfvervägom slutligen hans dödssätt.
Hufvudfästningen ligger på en större bergskulle, hvilken åt vester har en betydlig höjd öfver staden och åt norr en nära lika betydlig öfver Tistedalen, men jemförelsevis en föga höjd å de öfriga sidorna öfver angränsande jordbackar. Utanverken äro å dessa lägre sidor anlagde på mindre bergskullar. Stortornet och Öfverberget ligga söder om, men Gyldenlöv öster om Fredrikssten. Hufvudfästningen och dess utanverk äro på klippgrund uppdragne af gråsten i kalkbruk och höja sig till största delen 300 till 360 fot öfver hafsytan. De äro temligen aflägsne från hvarandra och sakna föreningslinier, men kunna dock lemna hvarandra inbördes försvar.
Carl XII öppnade löpgrafvar för Gyldenlöv och beskjöt detta utanverk, så att dervarande torn jemnades med omgifvande murar. Derpå anbragtes stormstegar och Konungen var den andre i ordningen, som inträngde i denna skans, hvarest den del af besättningen, som ej tagit sin tillflykt till hufvudfästningen, snart nedlade vapen. Gyldenlöv har ett afstånd af 330 steg ifrån Fredrikssten och åtskiljes derifrån genom en liten ängsmark. Nedanför samma skans å denna ängsmark uppdrogs en löpgraf, från hvilken man om aftonen den 11 December började i sned riktning uppdraga en ny sådan. Då den nya linien endast kom på 200 eller vidpass 250 alnars afstånd från hufvudfästningen, så öppnades mot arbetarne en häftig eld med kanoner och handgevär. De belägrade utsatte lyktor, antände beckkransar och kastade ljuskulor, så att hela fältet deraf upplystes. Konungen, som före arbetets början hade denna afton ingått i den
