Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/159

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
149

XII:s verkliga dödsplats. Emellertid bör här anmärkas, att ifrån det ställe, hvarest samma träkors uppsattes, intill hufvudfästningens närmaste ytterport räknas 435 steg. En liten obelisk blef 1814 å detta ställe hitsatt, hvilken har å ena sidan Carl XII:s krönta namnchiffer och derunder följande ord: I Beleiringen för Fredriksteen den 11:te December 1718. Den gråsten, hvari träkorset stått, liksom den lilla obelisken, som uppsattes 1814, ha mycket lidit genom afknackningar af bitar, hvilka tagits såsom minnen efter den vidtfrägdade hjelten. Men enär båda dessa minnesmärken ha först tillkommit i sednare tider, kunde man tagit af Gyldenlövs murar mera äkta lemningar.

Fredrikshalls invånare, som vid Svenskarnes anfall 1716 sjelfve antände staden, fingo efter slutad fred af Konung Fredrik IV skadeersättning. Stadens träkyrka, som blifvit nämnde år lagd i aska, ersattes med en stenkyrka, som kallades Emanuelskyrkan och invigdes 1729. Här uppfördes äfven en träkyrka under namn af Christianskyrkan, hvilken med en del af staden uppbrändes 1759. Emanuelskyrkan, som var en korsbyggnad, förblef härefter stadens enda helgedom, hvars långhus och kor höllo 128, och hvars tvärskepp utgjorde 92 fot i längd. Denna kyrka hade ett trätorn med omgång, hvilket uppbars af långhusets gafvelmur och tvenne deri uppdragne pelare.

Efter den häftiga eldsvådan, som 1826 ödelade staden och utbredde sig öfver fästningen, qvarstodo kyrkans murar. Stadens verksamme invånare, som ersatte sina oansenliga trähus med vackra stenhus, sökte äfven bereda sig en prydligare helgedom. Den afbrända kyrkans murar, som hade erforderlig styrka, upphöjdes vidpass 4