172
verkställas och vattendrift finnes, stort företräde. Men ingen sakkunnig lärer bestrida, att, när osläckt kalk kan i närheten erhållas, en sådan brukberedning är ett onödigt arbete; emedan ingenting är lättare och ändamålsenligare än att vid släckningen tillsätta sand och grus, då två till tre personer kunna utan svårighet hålla flere murlag med tillräckligt kalkbruk.
Vid Torpane gästgifvaregård öppna sig mera flackländiga och bördiga trakter. Bergen äro häromkring låga och beväxta med krattskog och en sträcka af den såkallade Dalbosjön, en vik af Venern, öfverskådas.
Åmål har en treflig belägenhet jemte stranden. Denna lilla stad, som anlades 1640, genomskäres af några täcka kanaler. Broarne häröfver äro af trä och å sidorna brädbeklädde i hvalfform. Anstrykningen härå är likväl så misslyckad, att man vid första ögonkast ser, att detta icke är murverk utan träbråte. Gatorna äro ej synnerligen breda, men raka och väl stenlagda. Husen äro knuthuggne. De fleste bestå af tvenne våningar och äro betäckta med skiffer och målade hvita, gula och röda.
En bredare gata uppleder till kyrkan, som ligger på en temligen hög bergskulle. Denna helgedom, hvilken på afstånd röjer något anseende, visar vid närmare granskning, att ytan stundom bedrager. Vi träffa här en aflångfyrkantig hufvudbyggnad, som har skiffertak med lika sluttning åt sidor och gaflar. Vid midten af södra sidan ligger en utbygguad, hvars utsprång från norr till söder är ungefärligen hälften mindre än dess bredd från vester till öster. Denna utbyggnad har sidomurar, som äro lika höga som kyrkan, men åt söder ett gafvelfält, hvars spets motsvarar hennes takresning. Tvenne grofva, fyrkantiga pelare äro uppdragne i den muröppning, som å
