härvarande ingångar vågrätta öfverstycken. Öfversta afdelningen, hvarest klockorna hänga, har fyra ljudhål, nemligen ett å hvarje sida. De ljudhål, som vetta åt vester och öster, äro utvändigt betäckte med tvenne sammanstötande rundbågar, som måste ursprungligen hvilat på midtkolonner, men äro invändigt försedde med vågrätta öfverstycken. De ljudhål deremot, som vetta åt norr och söder, äro mindre och rakslutna. Jemte dessa sednare äro ingångar anbragte. De rundlar, som äro uppdragne vid sidorna, tjena till prydnad och styrka samt uppgångar. Den dörröppning, som ifrån kyrkogården inledt i norra rundeln är tillmurad och dithörande snäcktrappa är tvifvelsutan förfallen. Likaledes är den ingång, som infört från dervarande snäcktrappa till klockorna, igenmurad. I den södra rundeln finnes en snäcktrappa af sandsten, hvarpå man ifrån kyrkogården uppkommer genom rakbetäckta dörröppningar i tornets öfra afdelningar. Denna snäcktrappa innehåller 67 steg från yttre ingången vid marken till öfversta dörröppningen vid klockorna.
Innan vi taga kyrkans öfriga delar i betraktande, måste vi något närmare granska den egna föreställning, flere författare gjort sig om denna byggnad. Man har nemligen här velat, tvertemot ofvanutredda förhållande, finna trenne rundtorn. Örnhielm säger, att en träkyrka först blifvit härstädes uppförd. Detta är mycket troligt, ty träkyrkor blefvo i Roskild och Lund begagnade, innan några stenkyrkor der anlades. Emellertid tro Palmskiöld och Rhyzelius, att den nuvarande kyrkan i Husaby blifvit under Olof Skötkonungs tid uppförd. Digelius går ännu längre. Han söker nemligen bevisa, att de ofvanomtalte rundlarne tillhört denne Konungs palats, och att sådane äro
