Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

14

Kyrkans inre anordning är ej mindre intagande än hennes yttre. Hela längden utgör 180 fot och hela bredden 72. Hon afdelas genom tvenne pelarrader i mellan- och sidoskepp, af hvilka det förra håller 30 fot, de sednare hvardera 15 i bredd. Koret afskiljes genom en pelarkrets i en inre altarplats och en yttre omgång. Tolf pelare, nemligen två väggfaste och tio fristående i tvenne rader uppbära långhusets takhvalf. Sju pelare, som bilda en halfcirkel understödja korhvalfven och kupolen. Alla pelarne äro runda. De, som finnas i långhuset, hålla 17 fot 9 tum i omkrets; de, hvilka stå i koret, äro något smalare. Dessa förenas med starka spetsbågar, som kasta sig från pelare till pelare från inre tornmuren rundtom altarplatsen. Sidoskeppens och korbyggnadens omgifningsmurar ha kantiga pilastrar, som motsvara pelarne och förenas med dem genom lätta spetsbågar. Öfver altarplatsen sväfva väldiga spetsbågar, af hvilka den vestligaste uppbär kupolens vestliga omgifningsmur, de öfrige bilda gördelbågar i densammas takhvalf. Hufvudskeppet har till följe af den nya tidens vandalisering ett ömkligt brädhvalf; men sidoskeppen och koromgången ha deremot sina ursprungliga kors- och stjernhvalf.

Man finner vid första anblicken af denna herrliga kyrka, att, ehuru hennes byggnadsstil är, hvad den naturligtvis måste vara mot slutet af femtonde seklet, något blandad; är den likvisst utförd enligt en välberäknad grundidé, som uttalar sig i alla hufvudpartier. Kyrkans grundtal är nemligen tolf. Sex pelare å hvardera sidan, tillsammans tolf, uppbära långhusets takhvalf. Korbyggnaden utgör sex sidor af en tolfkant, dess takhvalf uppbäres af tre pelare å hvardera sidan, sålunda hälften af det antal, som erfordrats, om tolfkanten varit, hvad den