276
altarprydnad, hvilken ingalunda passar på sin heliga plats. Denna altarprydnad invigdes 1731, och kunde för 80000 daler koppar, som den kostat, varit för den herrliga kathedralen helt annat än hvad den är.
Men huru skulle man väl i den aflägsna norden kunna vänta sig rörande denna fråga mera urskillning hos de andelige, högre insigter hos konstidkarne, då sjelfva Strassburgermünster, ett af verldens mest beundrade byggnadsverk, icke blifvit skyddad från förfuskade altarprydnader? Den konstrika altarprydnaden, hvilken der blef 1501 uppförd i medeltidsstil, måste 1685 lemna rum för en annan i nyare manér, hvilken åter blef 1759 utbytt mot en ännu smaklösare[1].
Måtte Skara domkyrka, som blifvit mer än en gång förhärjad af eldsvådor och blifvit mer än en gång vanställd genom illa beräknade förändringar, icke bli, såsom man trodde, i våra dagar betungad och fördystrad med en stor altarprydnad! Man kunde dock befara motsatsen. En af Sverges ryktbaraste kyrkor har nyligen fått ett ganska kostbart orgelverk, hvars läktare och fasad ej ha det ringaste drag, som harmonierar med hennes herrliga anordning. Man vill nu, såsom det säges, ha en altarprydnad, hvilken skall lämpas såväl efter stilen i sjelfva kyrkan som i nya orgelbyggnaden. I sanning ett högst svårt problem att lösa. Huru lämpa sig efter tvenne i alla afseenden olikartade förhållanden? Huru lämpa sig efter den renaste medeltidsstil och nutidens godtyckligaste infall? Följden häraf måste tvifvelsutan blifva, att, om ett försök tillåtes, en villervalla i stor skala åter frambringas. Någon kunde möjligtvis tycka, att den gamla
- ↑ M. O. Schadæus, Summum Argentoratensium Templum, s. 35, och C. F. von Wiebekings Bürgerliche Baukunde, II B. s. 64
