Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/299

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
289

kolonnerne uppställde med ungefär lika afstånd från hvarandra. Af dessa ha sex åttkantige, två deremot, runda lif; men alla ha låga baser, höga löfprydda kapitäler och höga listrika kransar. De åttkantige stå parvis åt norr, söder och öster, de runde midtemot hvarandra, hvarigenom en vacker brytning uppkommer. De förre hålla 1 fot 2 tum i hvarje sida, de sednare 1 fot 8 tum i tvärmått. De åttkantige äro något högre än de runde, hvarför de baser och kransar, som tillhöra de förre, äro i samma mån lägre än de, hvilka tillhöra de sednare. Ifrågavarande kolonner förenas med rundbågar, af hvilka trenne lyfta sig betydligt öfver de andra för att i lika höjd med koromgångens fönster kunna derigenom öka altarplatsens belysning. Alla dessa rundbågar utgöras af tvenne särskilda afsatser och uppbära naturligtvis korets och utsprångets omgifningsmurar.

Granskom nu takhvalfvens anordning. På sidoskeppens inre murar utspringa midtemot hvarje hufvudpelare tvenne och midtemot hvarje bipelare en knopplik kragsten. Härpå stå väggfaste kolonner eller knektar. Hvarje lif håller 2 fot 1 tum i höjd och 7 tum i tvärmått, bas 6 tum, kapitäl 10 tum, platt 312 tum och krans 5 tum i höjd. Lifven äro runda, kapitälerne bägarlike, kransarne karnisade. Från hufvudpelarnes kransar till de dubbla knektarna kasta sig spetsformiga skiljebågar, som äro 4 fot 3 tum breda, och från bipelarnes kransar till de enkla knektarna likdana skiljebågar, hvilka dock blott äro 1 fot 11 tum breda. Mellan pelarnas föreningsbågar, sidoskeppens omgifningsmurar och nyssnämnda skiljebågar äro korshvalf spända, hvilka sakna gördelbågar.

Midtötver hvarje hufvudpelare framstår å mellanskeppets omgifningsmurar ett prydligt utsprång med följande

19