kunde inrymma tolf personer, liksom det lejon, som reste sig på den sistnämnda med Svenska vapnet i ena och ett svärd i andra tassen, ha redan försvunnit. Dessa skansar kunna väl icke tjena till något slags försvar, men de förhöja onekligen anblicken af den sköna staden, och det tyckes i sanning icke löna mödan att nedbryta grofva gråstensmurar i fast kalkbruk, hvilka hålla hela 24 fot igenom. Kungsporten qvarstår ännu. Denna är efter dåtidens sätt sirlig, men den kan med sina rustiseringar säkerligen ej glädja någon byggnadskunnig. Efter fästningsverkens utplanering framstår den ibland de ansenliga, de moderna husen såsom en besynnerlighet.
Infarten från söder till staden är verkligen intagande. Man passerar flera ansenligare trähus och planteringar; i synnerhet röjer den sköna alléen både smak och omvördnad. Det var redan sent innan vi inkommit till Göteborg. Vi företogo likväl, lockade af den behagliga aftonen, en vandring genom Stora Hamngatan. Dagens liflighet märktes väl icke mer; men de djupa kanalerne med sina högspända broar och täta master deremellan, de prydlige husen deromkring och den skimrande segelleden derutanför ingåfvo ett begrepp om en storhet, en rörelse, som till en del försvinner vid full belysning. Denna stad är en af Gustaf Adolfs skönaste minnesvårdar. Denne store Konung, som lärer ofelbart förutsett, att en blomstande stad icke kan genom ett anläggningsbref framkallas, valde en landsort, som varit i århundraden ryktbar genom handel och sjöfart, och som troligtvis skall, så länge någon bildning finnes i norden, lifvas af in- och utlänningars industri.
Våra betraktelser blefvo hastigt afbrutne genom en angenäm öfverraskning. En ungdomsvän och aktad
