Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
71

öppen krona hållande en spira i högra och omfattande sitt skägg med venstra handen. Detta bildverk är af tälgsten. Ett trätorn har blifvit för längre tid tillbaka uppfördt utanför vestra gafveln, hvarigenom denna bild blifvit lätt åtkomlig och i våra dagar mycket skadad.

Till höger om vägen häremellan och Rabbalshede gästgifvaregård ligger Dråmålserödsskans, hvilken är en liten fyrhörnig stjernskans af mindre gråsten med jordfyllning och tyckes vara i hast uppkastad för att hindra ett framtåg från söder. Denna stjernskans med föga fördelaktigt läge har, att dömma af murarnas ringa höjd, icke blifvit fullbordad. På vägen till Hede gästgifvaregård passeras Hudsmoar, som egentligen äro bergshöjder med ljungbeväxta dälder mellan kala klippkullar. Härifrån öppnar sig en vidsträckt utsigt öfver en bergig kuststräcka och en obegränsad hafsrymd; en afskräckande anblick för en slättbo. Man nedrullar för en lång och slingrande backe och inkommer på Tanums slätt, som med en ansenlig bredd håller en halfmil i längd. Ehuru synkretsen på alla håll begränsas af höga, kala bergsträckor med ljungbeväxta sluttningar; så visa likväl de många vackra bondgårdarne, att Tanums socken är både folkrik och bördig. Bonings- och uthus äro knuthuggna och ha tegeltak. Gärdesgårdarne bestå merendels af enkla stenmurar, somligstädes af jordvallar.

Från höjden af de backar, som å norra sidan begränsa Tanums slätt, öfverskådas Tanums kyrka och prestgård med kringliggande hemman och torpställen. Denna prestgård har vidsträckta ägor, som röja odlingsflit och fruktbarhet; men de kala berg och steniga, ljungbeväxta kullar, som inskränka synkretsen, måste tvifvelsutan fördystra enhvar, som är ovan dervid. Det är likväl helt