Sida:Antiqvarisk och arkitektonisk resa.djvu/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
81

upplyser det råa lefnadssätt, som fördes af nordens urinvånare. De ansenligaste hällristningar, som tillhöra Tanums socken, igenfinnas å Tegnebys, Hvitlyckes, Lislebys, Bros och Kyrkoryks ägor.

De nordens urinvånare, som å strandklipporna antecknat sina bedrifter, måste äfven uppfört de halfkorshus eller halfkorsgrafvar, de jättestugor och altarbord, de grafrör och grafkistor, hvilka flerestädes förekomma i Sverge och Danmark. Halfkorsbyggnaderne, hvilkas aflångfyrkantiga kamrar äro bredare och högre än dithörande långa ingångar, bestå till väggar och betäckningar af grofva stenar eller hällar. De ligga än på släta marken, än på jordhögar och äro dels öppne, dels jordhöljde. Några sådane träffas väl i Bohuslän, men inga i Tanums socken. Vi torde nedanföre få tillfälle att närmare beskrifva några af dessa uråldrige fornlemningar. Jättestugorna och altarborden äro sammansatte af upprättstående vägg- och öfverliggande täckstenar. Bådadera ha invändigt en aflångfyrkantig grotta, hvari få personer rymmas. Ena gafveländan har en ingång med en tröskelsten. Jättestugorna äro utvändigt till sidor och betäckning kullrige, men altarborden deremot lika jemna till sitt inre och yttre. Man torde häraf kunna med något skäl gissa, att de varit byggde för olika ändamål. Men det tyckes jemväl, att man i saknad af hällar tillgripit grofva stenar, som varit å inre sidan jemna. Derföre synas flisiga hällar merendels vara i bergstrakter använda, men deremot klumpiga stenar å slättbygden. Dessa grottbyggnader, som än stå på jemna marken, än på uppkastade jordhögar, sakna stundom yttre stenkretsar; men prydas stundom med sådana, dels såsom små förplatser, dels såsom omgifvande förgårdar. Sidornas och