(h)iau vei 1. 2028 (läsningen af denna vers osäker); hingga ránia D. 8vo 37: vaʀ til Ænglan[d]s D. 8vo 41; rard på harima D. Svo 41: akuart Hástæinn D. Svo 55; æftiʀ Frøystæinn D. 8vo 55; vas hann manna W. 162: s[v]iku i faru Tjängvide nr 162 (Prof. Bugge: Sigvi i far dó C2); Skæggi fáði Gursten nr 164. — Summa 37.
Möjligen ock: þá hinn helgi L. 1590. som dock snarare är prosa, samt ræisþi stalir Skresta.
b) Tvåstafvig sänkning af formen ×: srá hagin Asa L. 1342: rispa porin svainan 1. 1277: pansi at Furuly D. Svo 39: Ordi ok Þórunn Asaka nr 167. Summa 4.
c) Tvåstafvig sänkning af formen — ×; of [h]ann í gráti L. 450: Jufurr styrdi knarri 1. 220: vaʀ hann í Grikkum L. 874 (denna vers kan dock förklaras genom antagande af upplösning i första höjningen). Kári varð at Dundi L. 1180 (Prof. Bugge: Kári rard-at úti); Róstæinn auk Æilífʀ L. 1277: stén efti Ara Asaka nr 267. — Summa 6.
Antalet udda verser af typen A 3 utgör alltså 47.
III. Enstaka vers: ráði sáʀ kunni L. 947.
Hela antalet verser af typen A 3 utgör 56.
Upplösning af höjning förekommer i verserna: þegit með aldum L. 1346, jämn vers, och sitiʀ nú garuʀ L. 2028; Biari hiau vei 1. 2028: s[v]iku í faru nr 162 samt möjligen vaʀ hann í Grikkum L. 874. Osäkert är, om Lífsténn rísti L. 1014: Tiðkumi rísti L. 714, 736, 713; Véseti risti L. 507; ᛋski risti L. 968 (s. 293) äro prosa eller vers.
Samtliga verser af typen A äro till antalet 238.
§ 12. Verstypen B: × ×
I. Jämna verser. Sänkningarna äro enstafviga.
a) Utan upplösning: þæim ráða skal L. 93; lét Ragnvaldr hiar L. 397: í Báristam L. 503; sem’s úti fórs L. 220 (osäker tolkning. möjligen prosa); í Ingvars lið L. 731: þæim ráða kann L. 773; at þóru var L. 868: um Dómisnæs L. 944: þann’s standa má L. 999: þan Óðindís L. 1006:
