Sida:Anwisning till Tarfwelig Matredning-1818.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
12
Sopprätter.

deraf, 1 halfstop söt mjölk, hwaruti så mycket hwetmjöl wispas, som fordras att göra soppan simmig, litet fint skuren gräslök och några korn krydd- och swartpeppar lägges äfwen i denna afredning; då fiskspadet kokar, iwispas mjölken, hwarefter soppan under wispning fullkokar. Will man göra den ännu smakligare, så tages, då soppan lyftes af elden, ett halft qwarter tjock sur grädda, den wispas ganska wäl och några skedblad i sender af den kokheta soppan slås deruppå, hwarefter gräddan hälles i anrättningsskålen, och sedan soppan; men låcket lägges icke strax på, utan man rör några gånger deruti, att det icke må skära sig.

Då soppan är af gädda, och man har råmm, så rensas den ganska wäl och sönderröres, samt uppblandas med lefren, som stötes rå, eller förwälles och skäres i fina strimlor, söt mjölk, några ägg, fin skuren persilja och gräslök, litet smält smör, stött kryddpeppar, salt, rifwet bröd eller hwetmjöl; häraf tages med en sked små klimpar, hwilka koka i fiskspadet, in­nan mjölken ihälles, och lägges sedan wid an­rättningen i skålen. Denna soppa är då werkeligen så god, att man med heder kan fram­sätta den på ett godt bord; men utan både grädda och klimpar, är den äfwen ganska mat­nyttig för den torftige. Den som älskar syra, kan wid bordet slå litet ättika i denna soppa.

På de orter der mycket braxen och id erhålles, hwilken man saltar till winterbehof, der plägar hufwuden afskäras, och inläggas med kryddor, att spisas kalla. Denna inläggning sker då alltid i fiskens gelé, som gerna i

het