Oxbringa.
Då man kokar en färsk bringa med så långt spad, att man nyttjar det till kål eller soppa, och ändå will gifwa bringan något anseende, så tager man par marker rent oxkött, hwilket hackas fint med något njurtalg, par purjolökar och grön persilja; denna färs uppblandas sedan med grädda eller mjölk, några ägg, par skedblad smält smör, rifwet bröd, stött kryddpeppar och salt. När bringan är färdigkokad, upptages den, och refbenen utdragas, hwarefter något stött rifwet bröd och salt strös öfwer bringan. Sedan lägges köttfärsen deröfwer till 2 à 3 fingers högd, hwarefter åter något rifwet bröd påströs, och bringan sättes i en långpanna i en warm ugn; den efterses allt som oftast, och öfwerstrykes med en tjock fjäder, doppad i smör, och litet förr än köttet uttages kan par ägg-gulor, uppblandade med litet smör och rifwet bröd, äfwen påläggas, hwilket sedan i ugnen får en ljusgul färg.
Denna bringa anrättas sedan med en sås af någon färsk eller torkad frukt, kokad med köttsoppa, rifwet bröd och litet sött. När den är färdig, kan den afredas med ett par äggulor, hwilket gifwer alla sötsura såser till kött en ganska god smak, endast man iakttager, att de icke skära sig, hwilket undwikes om man icke slår äggen i den kokande såspannan utan i såsskålen, och småningom under rörning eller wispning slår den heta såsen deruti.
En sådan bringa, kokad i soppa, kan äfwen läggas i ett kokhett salt wattenspad,
