och wid den årstid då spritade ärter eller sockerärtskidor finnas, unga trägårdsrofwor, portlaka och jordärtskockor, så äro de härtill tjenligast. När soppan är färdig, afredes den helt litet med smör och hwetmjöl, muskott eller kryddpeppar; då den är färdig att anrättas, uppkokas ett halft qwarter söt grädda till omkring 3 stop eller 2 kannor soppa, och slås kokhet öfwer 2 à 3 ägg-gulor, hwarmed de sönderklappas; häruppå öses sedan några slefwar köttsoppa, hwarefter alltsamman hälles i anrättningsskålen.
Denna soppa kan äfwen kokas med helgryn, korn- och hafregryn, samt hwad rötter och grönt man har; men med denna lilla förbättring af ägg och grädda, blifwer den mycket bättre; och på landet, hwarest denna soppa mest förefaller, äro dessa ingredientier icke så kostbara. Köttet kan sedan läggas i ett uppkokadt och saltadt dillspad, samt anrättas med ättika, eller få en uppkokning i en frikassee-sås, då man har twenne ganska smakliga rätter.
På samma sätt kokas äfwen kalfsoppa, med eller utan gryn, den fordrar dock gerna pärl- eller risgryn, och i brist af dem, gör en afredning med några ägg denna soppa ganska smaklig. Köttet anrättas sedan alldeles som det föregående, äfwen kan det öfwerhällas med litet smält smör, beströs med rifwet bröd, persilja och salt, samt i en stekpanna, antingen i ugn, eller med glöd öfwer och under, gulbrynas. Af denna soppa behöfwer icke fettet bortskummas; ty sällan finnes der något, och för öfrigt är det icke osmakligt, som får-fettet.
I dessa soppor brukas äfwen i stället för
