5.
När en ström stöter på en framspringande udde, löper vattnet ut förbi spetsen, men vänder tillbaka, när det har skjutit förbi, och fyller bugten bakom udden med en liten Malström.
Kommer ett trästycke drifvande nedåt i kanten af strömmen, föres det in i denna virfvel, hvälfver sig rundt omkring i bugten, arbetar sig ända fram till spetsen bakom udden, men tryckes sedan af den starka strömmen, utan att gripas af den, och fortfar att snurra rundt i oändlighet. En sådan strömvirfvel kallas en bakevja.
De otaliga evjor, som lifvets ström bildar, äro dels så små, att blott en enda man har plats att snurra rundt i dem; dels äro de så stora, att de rymma hela familjer eller hela partier — ja, man känner till och med historiska bakevjor, hvari ett helt folk har vridit sig rundt omkring sig sjelft, tryckt af tidens ström, men utan att gripas af den.
Också ett lands offentliga lif har sina bakevjor, och i Norge kallar man de stora statsevjorna för departement. Det är väldiga massor af långsamt roterande papper, som likt en Malström vrida sig omkring ett djupt hål, hvari
