Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/174

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
HELSNINGSSÅNG


till H. K. H. Prinsessan Louise af Nederländerna.


(April 1850.)

Varma hjertan vänta dig, furstinna,
I den bygd, der eljest drifvan bor.
Ett du vann, att sedan alla vinna,
Du skall komma, du skall se och finna
Nordens kärlek, som dess ära, stor.
Isen smälter re’n på bergens toppar,
Nya solen värmer redan nu,
Lösta elfven ur sitt fängsel hoppar,
Löf och blommor bräcka sina knoppar,
Våren kommer, och med våren du.

När med den vid våra skär du landar,
Hvilket jubel ifrån dal och höjd!
Hur då hoppet sina färger blandar,
Men på vårskyn sitta fädrens andar,
Taga del i sina söners fröjd.
”Ned — de hviska — ned vår sol är skriden,
Unga morgonstjerna, väck den du!
Ljusa härold för den nya tiden,
Kom med gyllne strålar, kom med friden,
Och gör norden säll en gång ännu!