Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/46

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
38
GALLERI I SONETTER.

I.
När våldets nesa hade nått sin råga
Och ädel frihet låg i fjättrar bunden,
Jag kom en yngling, kom i rätta stunden
Med eld i rösten, eld i svärd och båga.

Jag satte skogen, dalarne i låga;
Och som ett rofdjur jagadt flyr för hunden,
Så jagades från jernbemängda grunden
Vår ovän bort, att mer ej dit sig våga. —

Men Sverges långa natt fick nu en gryning,
Och mig, som var dess ljusa morgonstjerna,
Blef så ett lif i sol och purpur unnadt.

Jag näpste stormen, hörde blott dess dyning,
Och, när jag väl var död, man velat gerna
Mig gräfva opp ur grafven, om man kunnat.