Hoppa till innehållet

Sida:Böttiger - Samlade skrifter1.djvu/96

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Förskjuten sjelf, förskjuter jag:
Jag aldrig ägt en egen qvist,
Och skogens skygga egoist
Jag blir till domedag.

Från vår till vår jag spår och spår;
Och blir af regn jag genomblöt,
Jag flyr till min Gudinnas sköt,
Och Gud är den, som rår.