78
ERIK BENZELIUS.
Född d. 7 Dec. 1632. Th. Dr.; Sveriges Ärkebiskop och Prokansler för Upsala Universitet. Död d. 17 Febr. 1709.
Åts. ER. BENZELIVS. ARCHIEP. VPS. OBIIT. 1709. Bröstbilden, h. s., i ärkebiskopskåpa. — Nederst: c. g. hartm.
Fråns. DOMINE. IEHOYI. FIDVCIA. MEA. A. PVERITIA. MEA. ps. lxxi. v. 5.
Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav. af C. G. Hartman, bilden illa kopierad efter en vaxmodell af Arv. Karlsten. (St., söndriga, på K. Myntet). — Slagen flera år efter Benzelii död (på 1730:talet), på föranstaltande af Antiqvarien Nils Hufvudsson Dahl. Hela exemplar äro sällsynta. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Benzelius, stamfader för en i Sveriges kyrko- och litterärhistoria ryktbar slägt, hade varit Theol. Professor i Upsala, derefter Biskop i Strengnäs, innan han 1700 blef Ärkebiskop. Han deltog i arbeten för kyrkolagens, handbokens och psalmbokens omarbetande och hade inseende öfver utgifvandet af Konung Carl XII;s kyrkobibel.
CHRISTOFER LEJONKRONA.
Födelseår obekant. Envoyé Extraordinaire vid Engelska Hofvet. Död i London d. 8 April 1710.
1.
Åts. Utan inskrift. Bröstbilden, h. s., i mantelveck. Vid kanten: paris 1685. — Under axeln inristadt: R. Faltz.
Fråns. CVM TEMPORE FRVCTVS. Ett vexande lagerträd med blomknoppar. I fonden synas berg med en ruin samt en stad. — I afskärn.: R. Faltz. 1685.
Diam. 22 lin. (21 storl.). Gjuten 1685 af Raim. Faltz i Paris, der Lejonkrona då uppehöll sig. Frånsidan afser förmodligen den ännu unga ädlingens vackra skaldeanlag. — K. Mk. i bly bronzerad; B-n i bronz, förträffligt gjuten; Upsala Universitets Myntkab. i silfver.
