102
Fråns. DIMOVET UMBRAM CONDITA LUSTRAT.
Solguden sittande på ett berg med lyran i armen. Vid
sidan syns en gruföppning med vindspel och stege;
nedanför en framspringande källa. I afskärn.: medicus poeta
mineralogus ob. mdccxxiv. — På berget: l. a.
Diam. 1012 lin. (7 storl.). Grav. af Fru Lea Ahlborn född Lundgren. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1856. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Hiärne väckte redan under studentåren uppseende genom ovanliga skaldegåfvor. Som Läkare åtnjöt han stort förtroende af Konung Carl XI, hvilken han vårdade under dess sista sjukdom, och andra samtida. Läkemedel, af honom uppfunna, hafva fortfarande begagnats intill vår tid. Han var derjemte kemist, mineralog, skald, språkkännare, samt förenade med sin mångsidiga lärdom stor praktisk skicklighet och företagsamhet. Hans undersökning af mineralvattnet vid Medevi gaf anledning till anläggande af denna vidtberömda och ännu flitigt besökta helsobrunn. Som medlem af en kommission för undersökning af det bekanta trolldomsväsendet, lyckades han skingra det vidskepelsens mörker, hvilket gifvit upphof och framfart åt denna fantasisjukdom. Bergsvetenskapen befrämjades genom hans undersökningar och utgifna skrifter. Snille och kraft röja sig i alla hans företag och i mer än ett afseende stod han framom sin tid.
JAKOB BANCKS.
Född i Stockholm d. 28 Oct. 1662. Gick i Engelsk tjenst, der han blef Kapten vid Amiralitetet samt Parlamentsledamot. Död i London d. 22 Dec. 1724.
Åts. IACOBVS. BANCK:s EU:s Hufvudet, h. s.
Fråns. TANDEM. Ett tremastadt skepp med gigade segel närmar sig en strand.
Diam. 1714 lin. (15 storl.). Gjuten. Utkom i England i anledning af Bancks afskedstagande ur Engelska flottan, eller måhända vid hans död. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver, utmärkt väl gjuten.
Bancks var son af Packhusinspektoren i Stockholm Lars Bengtsson Banck och yngre broder till Commercerådet Carl Adlerstedt, som med detta namn adlades 1691. Han studerade vid Åbo Universitet, men kom vid 18 års ålder till sin morbroder Svenska Ministern Frih.
