Hoppa till innehållet

Sida:B E Hildebrand, Minnespenningar öfver enskilda (1860).djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
17

Fältherres död, erhöll han, med äldre Generalers förbigående, förordnande på nämnda befattning under Baners efterträdare Torstensson. Liljehök rättvisade detta förtroende, då han kort derefter på den valplats, der Gustaf Adolf elfva år förut vunnit en lysande seger, döende kunde helsas af Pfalzgrefven Carl Gustaf med de orden: ”Vi hafva segrat genom dig”.




BENGT OXENSTIERNA.

Friherre. Född d. 19 Oct. 1591. Riksråd; Riksstallmästare; Generalguvernör öfver Lifland och Ingermanland. Död i Riga d. 9 Juni 1643.

1.

Åts. POST NVBILA PHOEBVS på ett veckadt band omkring »der Augsburger Pyr» (kotten, staden Augsburgs vapen), hvars fjäll bestå af 13 små sköldar, af hvilka 12 innehålla vapen, den 13:de och öfversta ett strålande (hebr. Jahve). Kottens skaft, hvarpå läses: 1632, står på ett kapitäl, prydt med två vapensköldar. På ett tvärband, bakom skaftet, står: Crescit et * florescit. På ömse sidor ett dubbelt monogram af bokstäfverna G A, hvilka afse dels Konung Gustaf Adolfs namn, dels stadens antagna benämning »Augusta Gustava» (i st. f. den äldre Augusta Vindelicorum).

Fråns. GVSTAVA. ET. AVGVSTA. CAPVT RELIGIONIS ET. REGIONIS på ett veckadt band, hvarpå hvilar Sveriges krönta riksvapen, omgifvet af dubbelmonogrammer, sådana som på Åtsidan, men under kongliga kronor. Derunder syns en planritning af staden med dess gamla och den tillämnade nya befästningen samt den förbiflytande floden. Inuti grundritningen äro fyra ovala vapensköldar: l:o Frih. Bengt Oxenstiernas, 2:o Grefve Georg Fredriks af Hohenlohe, 3:o Johan Baners och 4:o Frans von Traytorrens's.

Diam. 2412 lin. (2212 storl.). Slagen i Augsburg 1632, sedan Konung Gustaf Adolf intagit staden och der insatt Frih. Bengt Oxenstierna till Guvernör samt uppgjort planen till ny befästning. Gref-


2