JOHAN SKYTTE.
Född den 9 Maj 1577. Friherre; Riksråd; President i K. Räkningekammaren eller K. Kammar Collegium; Generalguvernör i Lifland, Estland, Ingermanland och Karelen; President i Göta Hofrätt; Upsala och Dorpats Universitets förste Kansler; Riddare. Död d. 25 Mars 1645.
Åts. JOHANNES SKYTTE R. S. SENATOR. Bröstbilden, h. s., med veck af rådsmanteln. — Nederst: e.
Fråns. GRANDI NOBILIS ALUMNO. Centauren Chiron (Skyttens stjernbild), omgifven af andra stjernor. I afskärn.: gustavi ii. ad. praeceptor patronus litterar. munificus.
Diam. 1014 lin. (7 storl.). Grav. af C. Enhörning. (St. på K. Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1813. Centauren Chiron, ryktbar som Achilles's lärare, af forntidens mythologer insatt i Skyttens stjernbild (Sagittarius), har, jemte inskriften, dubbel hänsyftning på Skyttes namn och befattning som Gustaf Adolfs lärare. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Konung Gustaf Adolf belönade sin ungdomslärare Skytte genom att upphöja honom till sin konglige Rådgifvare. Han var en lärd man och blef en inflytelserik befrämjare af bildning och lärdom. Under hans Kanslerstid gjorde Upsala Universitet stora framsteg och mottog Konung Gustaf Adolfs rika gåfva af Wasaättens stamgods. Sjelf stiftade han der en ny, efter honom benämnd, Eloquentiæ et Politices profession, hvilken innehafts af många utmärkta vetenskapsmän och som ännu tillsättes genom option af Skyttes afkomlingar. Genom hans bemödande inrättades skola, gymnasium och universitet i Dorpat. Äfven de lägre undervisnings anstalterne förbättrades; en Lappskola anlades i Piteå (sedan flyttad till Lycksele). I den kongliga rådkammaren gällde hans ord mycket, ehuru hans råd icke alltid följdes. Han afled som Svensk Commissarius under fredsunderhandlingarne vid Brömsebro.
JOHANNES RUDBECKIUS.
Född d. 3 April 1581. Th. D:r; Biskop i Westeräs Stift. Död d. 8 Aug. 1646.
Åts. JOHANNES RUDBECKIUS EPISC. AROS. Bröstbilden, h. s., i presterlig drägt. — Under kanten: e.
