Sida:B E Hildebrand, Minnespenningar öfver enskilda (1860).djvu/45

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
27

{{m|den diplomatiska banan. Anställd som Svensk Legat vid det allmänna fredsverket i Tyskland, låg han i ständig strid med sin embetsbroder Adler Salvius och motarbetade dennes, af Drottning Christina gynnade, planer att skyndsamt bringa fredsverket till slut. Inskriften på Frånsidan har således ingen tillämpning, hvarken på Oxenstiernas lif eller politik.




LARS KAGG.

Född d. 1 Maj 1595. Grefve; Riksråd och Krigsråd; Fältmarskalk; Riksmarsk; General-Fältherre och President i K. Krigs Collegium; Medlem af Förmyndareregeringen under Konung Carl XI:s minderårighet. Död d. 19 Nov. 1661.

Åts. LAUR. KAGG COMES R. SV. SEN. ET MARESC. Bröstbilden, h. s., med fältbindel. — Nederst: a. salmson f.

Fråns. PRISCA FIDE INVICTAQUE BELLO DEXTERA. En krenelerad borg (Regensburg), på hvars högsta torn står ett krönt lejon med höjdt svärd i högra tassen, hållande den venstra på en sköld tecknad med Svenska vapnet. I afskärn.: per x lustra regi et patriae devotis.

Diam. 1012 lin. (7 storl.). Grav. af Abr. Salmson. (St. på K. Myntet.) Slagen af Svenska Akademien 1853. Frånsidans stamp bräcktes snart och omgjordes. — K. Mk. o. B-n i silfver.

Kagg började sin krigarebana under Konung Gustaf Adolfs fälttåg mot Danskarne, deltog sedan i Sveriges krig intill Konung Carl Gustafs död 1660. Hans mest lysande bragd var hans tappra försvar af Regensburg 1635 mot den 65,000 man starka Bajerska och Spanska armeen. Först sedan sju stormningar blifvit afslagna, han sjelf blifvit svårt sårad och krutförrådet tagit slut förmåddes han att uppgifva staden.