Sida:B E Hildebrand, Minnespenningar öfver enskilda (1860).djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

42

Se Berchs Beskrifning öfver Svenska Mynt och Kongl. Skådepenningar, pag. 327—334. Frånsidans inskrift afser Wrangels ryktbara seger öfver Danska flottan vid Femern d. 13 Oct. 1644. — K. Mk. o. B-n i silfver i nämnda serie.

8.

Åts. C. G. WRANGEL COM. R. SV. S. ARCIUSTRATEG. ET THALASS. Bröstbilden, h. s., efterbildad N:o 4. c. — Nederst: m. f.

Fråns. UTRAMQUE PROMERITO. Segergudinnan stående med lagerkrans i högra och en corona navalis i venstra handen, hvilken hon stöder på ett skeppsroder. I afskärn.: terra marique victor ob. mdclxxvi.

Diam. 1014 lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1841. — K. Mk. o. B-n i silfver.

Grefve Wrangel var en af de utmärktaste bland de många stora fältherrar, som under 17:de århundradet gjorde Svenska vapnen ärade och fruktade. Segerlyckan följde honom lika troget på landet som på hafvet. Från 1627 deltog han i Gustaf Adolfs fälttåg och blef 1646, efter Torstensson, högste befälhafvare öfver Svenska armeen i Tyskland. Innan Wrangel ännu hade mottagit detta befäl, förekom en lysande episod i hans hjeltelif. Skickad af Torstensson till Amiral Fleming, måste han, när denne stupat, åtaga sig befälet öfver den Svenska flottan, som i skadadt skick låg instängd af den Danska i hamnen vid Kiel. Han räddade de Svenska skeppen genom en krigslist, återvände samma år med förstärkning och slog i grund den Danska flottan vid Femern (se N:o 7). Nya lagrar vunnos i Konung Carl Gustafs Pohlska krig, särdeles vid eröfringen af Warschau, och i det Danska både till sjös och lands. Att fullständigt förtälja hans bedrifter i alla dessa fälttåg skulle vara att skrifva Sveriges krigshistoria under samma tid. Då han 1674 mottog öfverbefälet i kriget mot Kurfursten af Brandenburg, voro krafterne brutna; och lyckan öfvergaf den här, hvilken han icke mera sjelf kunde föra i striden.




PETER JULIUS COIJET.

Född d. 1 Febr. 1618. Kansliråd; Envoyé till England och Holland m. m. ; Riddare. Död som Svensk Ambassadör under kongressen i Breda d. 1 Mars 1677.

Åts. PETR. IUL. COIJET EQ. AUR. R. S. A CANCELLAR. CONSIL. Familjen Coijets vapensköld med hjelmprydnad.