dernis temporibus) den tredje av namnet». Brevets redaktör har alltså vetat något om de Erikar före Erik den helige, som vi eljest blott se omnämnda i utländska källor och långt senare efter dem i unionstidens krönikor.
Fig. 2. Lagman Folkes sigill. Omskrift: Omskrift: [Sigillum Fol]conis [legife]ri Wes[gotor]um.
En annan fråga av stort intresse är, om de lagar, som
Eskil samlade, förelågo i nedskriven form och om det alltså
var handskrifter, han arbetade med, eller om det uteslutande
var den muntligt bevarade traditionen, som han av kunniga
män skaffade sig noggrann kännedom om. En så framstående
forskare och kännare som Schlyter[1] besluter sig avgjort för
det förra alternativet. Att sådana stadgar som de mot slutet
av 1100-talet på biskop Järpulvs initiativ antagna om tionde
- ↑ Juridiska avhandlingar 2, s. 118.
