142
44. Släkting till Thunberg. Dennes mor, Margareta Starkman, hade nämligen ingått nytt gifte med en handlande Gabriel Forssberg.
45. Den år 1826 avlidne hovmarskalken friherre Gustaf von Paijkull (1757—1826), naturhistoriska riksmuseets grundläggare.
46. Lärobok i Botanik. Första afdelningen: Organografi. Andra afdelningen: Vext-biologi. Malmö 1829—1830. resp, 1830—1832.
47. Berzelius hade i sällskap med Pontin bevistat naturforskaremötet i Hamburg hösten 1830 och på återvägen till Stockholm passerat Lund.
48. Dåvarande innehavaren av den kemiska lärostolen i Lund, den ovannämnde J. A. Engeström, åtnjöt icke något synnerligt anseende som kemist. Enligt Berzelius skall han hava varit begiven på starka drycker.
49. Nathaniel Wallich (1786—1854), dansk läkare, direktör för botaniska trädgården i Calcutta 1815—1846.
50. Agardh hade dedicerat sin lärobok i botanik till Schelling, vars bekantskap han stiftat i Carlsbad under sin resa 1827 och som han — i motsats till Berzelius — högeligen beundrade.
51. De anmärkningar, som här åsyftas, torde avse lärobokens förra del. De synas icke hava blivit bevarade.
52. Johan Wilhelm Zetterstedt (1785—1874), professor i botanik vid Lunds universitet, invaldes i Vetenskapsakademien den 9 mars 1831. Brevet måste vara skrivet senast några dagar före den 21 januari 1831, då det av Berzelius besvarades (se följande brev), och å andra sidan tidigast någon tid efter Berzelii återkomst från Hamburg, som ägde rum den 7 oktober 1830. Det härrör således antingen från slutet av 1830 eller (sannolikare) från de första veckorna av 1831.
53. L. Meyer översatte förra delen av Agardhs lärobok under titeln »Organographie der Pflanzen».
54. Hans Kristian Lyngbye (1782—1837), dansk botanist, kyrkoherde i Söborg på Själland. Utgav 1819 »Tentamen hydrophytologiæ danicæ».
