Fortfar at gynna mig med din vänskap och hedra mig med Ditt förtroende, jag har intet annat at ge i utbyte än ärlig mening i mina råd; der i torde dock ibland kunna finnas et korn, värdt at gömma.
P. S. Fru Nilsson har, af ansträngningar til præparativer af deras flyttning, i dag fallit i förtidig barnsäng, dock utan at elaka symtomer visat sig, och det ej fullgångna barnet lefver. Detta fördröjer väl något Nilsson's afresa härifrån.
38. Berzelius till Agardh.
Tack min Bror för ditt sista bref. Inlagan har jag til Pontin aflemnat.
Med den anledning dit sednare bref gaf, har jag ånyo genomläst det näst föregående och dervid funnit, at jag alldeles missförstådt meningen deraf. Jag trodde nemligen, at frågan var at lämna icke allenast tjensten i Lund utan också de dermed förknippade inkomsterna för at med några 100:de rdrs understöd lefva i Stockholm på egna medel. Jag ansåg detta för et utbrott af et lifligt missnöje med Din ställning i Lund, befrämjadt af svaghet i et retligt och finkänsligt nervsystem. — Nu finner jag åter, at meningen var at, med bibehållande af universitetets emolumenter, få lefva i Stockholm och slippa den academiska tjenstgöringens obehagligheter samt at der erhålla ännu et litet item, för hvad hushyra o. d. kan komma at kosta. Denna idé är visserligen icke så rasande, ehuru visst några inkast kan göras deremot. Det första af dessa vore då, at Vet. Academien, på det sätt dess stat är reglerad, saknar medel at anslå för ännu en i dess tjenst antagen man, om hon icke skulle taga dem af de redan engagerades
5—34454. Benzelius.
