Sida:Berzelius Bref 10.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

90

närvarande arbete. Hvad är i öfrigt synens strålar? örats ljud? Det kan aldrig höra til den vetenskapliga stilen at i uttrycken förblanda orsak och verkan.

S. 207 r. 3—15 förekommer jemte mycket annat af samma halt, »at organismens båda poler (som motsvara de två båda jordens allmänna fluida, vattnet i jorden och luften), hos vexten äro longitudinelt motsatta, hos djuret hopböjda hvarandra til möte». Åsidodättande constructions origtighet i det anförda, anhåller jag at derom få yttra mig i den philosophiska scholas språk, til hvilken Du mer och mer synes mig hafva försvurit dig, at tankans grumlighet här har potentierat sig til äfja.

Din jemförelse emellan hvad Du kallar, ganska vårdslöst: djurens och vexternes cirkulation, och hvarmed du egentligen menar vätskornes omlopp hos djur och vexter, innehåller et öfverflöd af de klaraste bevis, at Du aldrig studerat dig in i djurphysiologien, som Du nu, efter en ytlig genomläsning av någon vetenskapsbok i ämnet, tummar såsom en vaxnäsa för at passa den til dina vextphysiologiska speculationer. Jag har redan varit för vidlyftig för at ingå i specialiteter, hvilkas värde Du dessutom mindre senterar, i mon som din bekantskap med djurphysiologien är mindre fullständig.

S. 227 r. 13 står: »Qvicksilfver genomtränger öfverallt de djuriska hinnorna». Detta är dock en uppenbar origtighet, såsom anatomernes finaste injectioner visa. Hvartil har denna upgift dessutom kunnat tjena såsom stöd för dina speculationer?

S. 231 r. 1 har Du citerat mig, men skrifvit kan istället för behöfver, hvilket är en helt annan satts.

Tillåt mig nu at tillägga några allmänna anmerkningar om dina jemförelser emellan vexternes delar och djurens.

Hvar och en naturforskare, som litet sett sig omkring i djurs och vexters physiologie, har af den beundransvärda likartigheten emellan könsförrättningarna hos båda blifvit ledd til den förmodan, at den högsta Visheten för bildningen