34
uttrycker sig äfven hos deras lärda. Här är et sådant processande om prioriteter i de mindsta småsaker, och oagtadt de umgås temligen väl tilsamman, kan man betrakta dem som hvalpar, som stå och grina hvar öfver sit ben, hvarifrån köttet blifvit afgnafvit på continenten; Davy murrar och visar tänderna vid sin stora stek, och Wollaston ligger helt obekymrad vid sin. Denne sednare är säkert et af de djupaste hufvuden, som i vårt tidehvarf cultivera chemien; han öfvergår vida Davy. Jag har aldrig sett tvenne menniskor så lika som Wollaston och Gahn; dock icke just så til utseendet, som isynnerhet til fasoner och sätt at speculera.
Jag har fått för Hr Brukspatrons räkning en liten mineralogisk afhandling öfver trakten kring Dubblin, af Dr. Fitton.[1]
Jag anhåller om min vördnad för Friherrinnan och fröknarne, ifall annars icke fröken Sophie redan är gift, då jag ber om min compliment til fru Heykensköld.[2]
P. S. Jag blir här til medium af october. Då Hr. Brukspatron skrifver, så var god och låt inlägga brefvet på cabinettet för utrikes brefvexlingen i Stockholm, så får jag det kostnadsfritt och utan krångel på posten här.
20. Berzelius till Hisinger.
Bättre sent än aldrig; således hoppas jag förlåtelse för det långsamma dröjsmålet med svar på Tit. angenäma bref. Jag har gort åtskilliga försök med det problematiska ämnet och funnit det vara — talkjord, smittad med ganska litet kalkjord och manganoxid. Jag har deraf fått et ganska
- ↑ [ 88 ]Notice respecting the geological structure of the vicinity of Dublin; with an account of some rare minerals found in Ireland. Geol. Soc. Trans. I, 1811, s. 269—280. Författaren var den engelske geologen William Henry Fitton (1780—1861).
- ↑ [ 88 ]Hisinger var gift med friherrinnan Anna Märta Eleonora Taube af Odenkat (1766—1845) och hade i sitt äktenskap tvenne döttrar, av vilka den yngre, Sofia Eleonora (1791—1845), den 16 oktober 1812 firade bröllop med sin kusin bergsrådet Detlof Heijkensköld (1780—1831).
- ↑ [ 88 ]Brevet synes vara skrivet 1813, några månader efter Berzelii återkomst från England. Den i slutet av brevet omtalade »boken» av Fitton är uppenbarligen samma skrift, som omnämnes i föregående brev.
