Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Bref 8.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

52

mineralkroppen ur Fahlu svafvel, hvarom redan franska och engelska journaler innehålla temmeligen utförliga underrättelser. Jag har kallat den Selenium af Σελήνη (måna) för dess analogie med Tellurium. Se här en korrt notiz derom. Då man vid Gripsholm nyttjar til svafvelsyrans beredning svafvel ifrån Fahlun, så sätter sig på bottnen af blykammaren et blekrödt pulver, hvars färg härrorer från detta nya ämne, som deri är blandadt med ofantligt mycket svafvel och dessutom med jern, zink, koppar, tenn, bly och quicksilfver. At derur få ut selenium löses det i kungsvatten, och lösningen frånsilas och fälles med svafvelbunden vätgas. Fällningen håller nu selenium, quicksilfver, tenn samt litet koppar och arsenik. Den uplöses åter i kungsvatten och afdunstas, tils den blir temmeligen concentrerad, då den slås i retort och distilleras. Först övergår saltsyra, sedan sublimeras selensyra och litet svafvelsyra, och i retorten blir tenn-, koppar- och en del quicksilfveroxid med svafvelsyra och arseniksyra. Den sublimerade syran mättas med kali, och saltet glödgas för att bli af med allt quicksilfver. Derefter blandas torra saltet med lika vigt salmiak och distilleras i retort, tils en del af salmiaken sublimerat sig. Selensyran sönderdelas då af ammoniaken, och man får selenium dels sublimerad, dels mechaniskt blandad i salterna, från hvilka den med vatten afskiljes, hvarefter den torrkas och distilleras. För sig sjelf är den spegelglänsande, blygrå och glasig i brottet, om den kallnat hastigt, men grynig och lik kobolt, om den fått långsamt svalna. Smälter vid ungefär kokhett vattens värma, behåller sig mjuk under afsvalningen och kan dragas i långa trådar, som i reflecteradt ljus äro blygrå och metallglänsande, men i genomseende äro djupt rubinröda. Leder ej electr[iciteten] elller värmet. Eg. vigt 4,32. Löses i salpetersyra och förvandlas til en kristallisabel syra af rent sur smak och temmeligt starka affiniteter. Uphettad i luften färgar ljuslågen blå och förvandlas til en rättikluktande gaz, som är selenoxid. Ger ingen saltbasis. Selensyrade salter reduceras, då de blandas med svafvelsyrlighet och blanningen