66
längre up i röret, färgade fernbockspapper gult, en egenskap som utmerker flusspatssyran. At det är basiskt, visas af dess egenskap at förändra färgen i glödgning och blifva mörkt, hvilket ej händer med det neutrala.
Jag tackar för profvet från Loos. Ehuru jag visserligen tror at min förra idée om en ny metallkropp i denna malmart är origtig, så skal jag dock analysera de skickade bitarna, emedan de synas mig så utmerkt rena. Jag grundade min förmodan på två omständigheter, at en neutral uplösning af denna malm grumlas af utspädning och at ur detta grummel fås en nickel, som drages så utmerkt starkt af magneten. Jag har sedan funnit at grumlet är arseniksyrlig nickel, som fälles af utspädning och hvarur arseniken lättare röker bort, samt at en så stor arsenikhalt, som fordras at göra nickeln smältbar för blåsröret och smidig til en viss grad med detsamma, aldeles icke hindrar dess magnetiska egenskaper. Pfaff har analyserat denna nickelmalm. Af hans analys följer formeln , och dess förhållande för blåsröret öfverensstämmer dermed fullkomligt.
Den gula granaten från Långbanshyttan har realiserat våra förhoppningar. Den har blifvit analyserad af Retzius, som arbetat i några veckor hos mig. Mitscherlich har nemligen gort den brillanta uptäckten at vissa kroppar kunna remplacera hvarandra, utan at formen deraf förändras, at t. ex. kalk, talk, jernoxidul, manganoxidul och kopparoxid sins emellan kunna ersätta hvarandra, så at det för formen t. ex. på en pyroxen är likgiltigt, om han håller kalk, talk, jem- eller manganoxidul, blott baserna äro mättade med samma antal atomer kiseljord. Deraf olikheterna i analysernas resultat. På lika sätt kan lerjord, jernoxid och manganoxid remplacera hvarandra utan förändring i yttre formen. Granaten är efter Tit. analys ; det är klart at om M[itscherlich's] idé är rigtig, granaten likasåväl kan förefalla sammansatt af , d. ä. at kalk remplacerar jernoxidulen, och af , d. ä. at jernoxid ersätter leran. Den presupponerade granaten hafva vi ännu
