86
Nerike och Södermanland. Vad här yttras om Klaproth, syftar tillbaka på kollisionen mellan denne å ena sidan samt Berzelius och Hisinger å den andra rörande upptäckten av cerium eller ochroitjorden.
12. Såsom framgår av en skrivelse från Gehlen till Berzelius av den 28 april 1805 (nu i Vetenskapsakademiens bibliotek), hade Berzelius sändt Gehlen ett förelöpande meddelande »von der Entdeckung eines neuen metallischen Körpers».
13. Jfr det kända uttrycket chateaux en Espagne.
14. Varken 1:a eller 2:a delen av Afhandl. (1806 resp. 1807) innehåller emellertid någon avhandling av Gahn, varpå det här yttrade kan tänkas passa in. Gahns kända olust att offentliggöra sina rön har antagligen här, som så ofta eljes, fått göra sig gällande.
15. Berzelii Lärbok i kemien, vars 1:a del utkom år 1808.
16. Conrad Quensel (1767—1806) var intendent vid Vetenskapsakademiens naturaliesamlingar och efterträddes i denna egenskap av Olof Swartz.
17. Berzelius, Undersökning af människo-träckens sammansättning. Afhandl. II, 1807, s. 103—137. Gehlen Journ. VI, 1806, s. 509—541.
18. Anders Ludvig Hedenberg (1781—1809), notarie i bergskollegium, t. f. bergmästare i Öster- och Västerbergslagen.
19. Carl Adolf Murray (1785—1847), författare till 2:ne mineralanalytiska uppsatser i Afhandl. II, auskultant i bergskollegium; sedermera handlande och amerikansk konsul i Göteborg.
20. Fourcroy och Vauquelin hade påstått, att Scheeles mjölksyra icke vore annat än en med animalisk materia förorenad ättiksyra.
21. Då första delen av Berzelii Lärbok i kemi utkom av trycket 1808, bör brevet alltså vara författat detta år men tidigare än nästa brev, där korrekturläsningen och följaktligen sättningen av Afhandl. III omtalas såsom redan påbörjad.
22. 1 uns = 30 gram.
23. Jöns Svanberg, som vid denna tid var Vetenskapsakademiens sekreterare.
