bergskollegium och amanuens vid dess mineralogiska kabinett; slutligen bergmästare i 2:a distriktet.
74. Ueber Nickelerze, und insbesondere über ein noch nicht hinlänglich bekanntes neues Nickelerz (Nickelglanz) aus Schweden. Schweigg. Journ. 22, 1818, s. 253—270.
75. Johann Nepomuk Fuchs (1774—1856), professor i mineralogi vid universitetet i München. Hans här åsyftade arbete: Untersuchung des Lazulits, återfinnes i Schweigg. Journ. 24, 1818, s. 373—384.
76. Carl Gustaf Retzius (1798—1833), akademiadjunkt i Lund, sedermera professor vid Veterinärinrättningen i Stockholm.
77. Det mineral Berzelius här omnämner och i senare brev betecknar såsom basisk flusspatsyrad ceroxid resp. subfluatet från Bastnäs (se s. 69), är efter all sannolikhet identiskt med den numera s. k. Bastnäsiten. Jfr Pogg. Ann. 1, 1824, s. 32. I P. Geijers uppsats »The cerium minerals of Bastnäs at Riddarhyttan» (S. G. U. Ser. c, No. 304) anföres visserligen, att Bastnäsiten upptäcktes av Hisinger år 1838. Denna uppgift, som synes vara hämtad från A. E. Nordenskiöld (K. V. A. Öfvers. 1868, No. 6, s. 399), torde dock bero på ett förbiseende av denne senare.
78. Johan Christoffer Klemming (1751—1821), bleckslagareålderman i Stockholm.
79. S. Dunin Borkowski, Chemische Untersuchung des Egerans. Schweigg. Journ. 23, 1818, s. 387—393.
80. Om sättet att undersöka Nickelmalmer, jemte analys af en hvit Nickelmalm från Loos. K. V. A. Handl. 1820, s. 225—259.
81. Här avses sannolikt Mohs' skrift: »Die Charaktere der Klassen, Ordnungen, Geschlechter und Arten, oder die Charakteristik des naturhistorischen Mineralsystems», Dresden 1820, 2:a uppl. 1821. Mohs' »naturhistoriska» mineralsystem var grundat på ett ingående studium av mineralens yttre, kristallografiska och fysikaliska egenskaper.
82. Kristina Sofia Hising (1762—1821), Hisingers syster,
