grön park med tvenne vattenkonster, som gåfvo tre alnars hög vattenstråle. Väggarna skyldes af träd, som dessutom äfven stodo inuti rummet, så att man hade trenne spatsergångar med sina säten och i fonden ett litet rum, där förfriskningar såldes. Rummet var för öfrigt starkt upplyst af gasljus…
Den 9 augusti. Söndagen är i England en allmän hvilodag. Inga nöjen, inga sällskaper eller publika förströelser göra den lik hvardagarna. Jag hade biilvit buden till hr Farey till middagen men afslog anbudet och passerade större delen af dagen med Arfvedson, dels hemma, dels promenerande i den närbelägna S:t James‘ park. Jag fick en visit af dr Bostock och dr Roget. Den förre böd oss följande dagen på frukost.
Den 10 augusti. Jag for i sällskap med Arfvedson att efterkomma dr Bostocks bjudning. Bostock är en af Englands kemister och, som jag tror, tillika praktiserande läkare. Han har förut bott i Liverpool och först för ett år sedan flyttat till London. Han är en ganska angenäm man, har helt och hållet turnyr af en läskarl och någonting alldeles oengelskt i sitt väsende. Hans hufvudsakligaste kemiska arbeten hafva varit i djurkemien men äro icke af något klassiskt värde. Nu är han mest skrifvande kemist, arbetar för Encyclopedia britannica och metropolitana samt är medutgifvare af Thomsons annaler. Fru Bostock förtjänar också sin rad bland dessa minnesteckningar. Hon är ett rätt vackert, ännu kanske ej trettioårigt fruntimmer af ett ganska angenämt väsende. Hon presiderade för frukosteringen, och de främmande kemisterna glömde för en stund värdens vetenskap för fruns behagliga umgänge. Sedan hon lämnat oss, togo våra samtal en desto lärdare flykt och räckte till klockan 1.
Efter några fåfänga visiter besökte vi Bullocks museum. Historien af detta museum är i korthet, att en handlande vid namn Bullock, efter att hafva samlat en tillräcklig
