fattades en del, så att berget sedt från detta håll såg ut ungefär som figuren visar, där den prickade linjen utmärker kraterns form. Från bergets sydöstra sida hade utgått en bred och stor lavaström, som vältrat sig ned åt dalen; den liknade mycket den jag redan omtalat, men en del af dess yta var kultiverad och bar råg och korn. Den syntes dock vara en föga bördig jordmån. Alla de
uppstående slagghögarna voro ännu till större delen utan betäckning af vegetation. Vi nedstego genom den utskurna delen af kraterns brädd till dess botten, som nu var gräsbeväxt, och hvilade oss en stund, troligen midt ofvanpå en ganska betydlig afgrund, från hvilken vi skildes af några famnar stelnad lava.
Vi nedgingo därefter utför bergets västra sida, där vi funno ännu en annan dylik konisk bergmassa, dit vi likväl icke uppstego. Dess gräsbeväxta sidor visade här och där bara, sandiga fläckar; vi examinerade sanden och funno äfven på den från Tartaret vända sidan de beståndsdelar däri, som utmärka vulkanisk sand. Nedanför denna senare hade vi en liten sjö, kallad Lac de Chambon, som på sin tid uppkommit därigenom, att lavan från en på dalens norra sida belägen liten krater nedflutit och täppt afloppet för de vatten, som flöto i dalen, hvilket föranledt vattenytans höjning, till dess den kommit jäms med lavans. Sjön höll på att vallas igen, och en god del af dess förra yta var nu en plan, något vattensjuk jord, uppkommen genom nedsköljning af vulkanisk sand och aska från omliggande höjder. Man hade vid sjöns aflopp byggt en damm för att kunna höja vattnet öfver det igenvallade och därigenom vattna det. Likväl bar det nu en ganska klen vegetation
