Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/282

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
266
GENOM FRANKRIKE TILL GENÈVE 1819.

kommit, voro unga advokater, som icke hörde akademien till direkte. Examen skedde ömsom på latin och ömsom på franska. Den på latin lät ganska likt hvad jag i Paris hörde i Molières Malade imaginaire; jag tyckte, att man beständigt sade: »Dignus es intrare» etc. Kandidaten stod för öfrigt galant på sig och fick i hela församlingens närvaro ett ganska hedrande vitsord af fakulteten, hvars dekanus höll till honom ett kort tal. Efter slutad examen gick hela sällskapet och vi med på den så kallade kandidatsupén hos den nya juris doktoren, där vi funno en mängd af damer samlade och där man, så mycket trängseln tilllät, serverade kaffe, limonad, glacer, konfekt och Gud vet allt hvad för godt. Här gjorde vi bekantskap med gubben Tingry, som fordom varit chemiæ professor i Genève men var nu emeritus. Vi hade till honom ett slags rekommendationsbref från d'Arcet i Paris.

Från denna samling förde oss Prevost till en sammankomst af la Société des arts, som är en förening af lärda, artister och näringsidkare, till hvars utlåtande republiken ofta remitterar mål, som fordra särskild kännedom i något yrke, likasom det hos oss sker med Vetenskapsakademien. Gubbarne begynte med att dricka te tillsamman, och sedan det var verkställdt, satte man sig i en stor ring på golfvet, hvarefter flera ledamöter muntligt androgo, hvad de hade att säga. Pictet visade prof af ett i Schaffhausen tillverkadt gjutstål, som fullkomligt väl lät välla sig fast med järn; man hade gjort två huggjärn, ett med detta och ett med engelskt, som svårligen hade tagit väll. De voro för öfrigt efter snickares intyganden lika goda, men det engelska syntes ge finare egg. — Prevost omtalte ett fenomen af synvilla, som inträffade på ett ställe af botaniska trädgården, och förklarade det. Hvar och en hade något att säga. En berättade, att någon försäkrat honom, att om man släpper hvit arsenik på och i ett halmstrå samt sätter det i en myrstack, så bli myrorna rasande och bita ihjäl hvarandra på ett dygn. Öfversten