Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/378

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
362
RESAN I TYSKLAND 1819.

Erman, som just nu var sysselsatt med ett försök, som beviste, att strålarna af det ej lysande värmet polariseras på samma satt som ljusstrålarna.

Berzelius Reseanteckningar sida 362.png

Jag aftecknade hans apparat, som var ganska enkel och lätt att eftergöra och som på ett ovedersägligt sätt beviste hvad den skulle bevisa. Sedan visade mig Erman ett galvaniskt batteri, sammmansatt af en enda metall och ett enda slags vätska. Det var ett bägarbatteri, hvari vätskan var brunnsvatten och metallen tennfolium, klippt såsom figuren utvisar. Den större skifvan lades i en bägare och den mindre i en annan, och batteriet konstruerades så, att i hvar bägare en stor och en liten skifva stodo emot hvarandra, hvarvid den stora blef positiv och den lilla negativ. Sedan viste han mig, att den uppåtstigande varma och sura luften från den glödande platinatråden på Davys nattlampa är en unipolär ledare för positiv elektricitet och släpper den negativa ej igenom sig. Jag föreslog honom att blanda kaustik ammoniak med alkoholn i lampan för att se, om röken i detta fall icke blir en motsatt unipolär ledare, hvilket han lofvade forsöka. Jag besökte sedan med Arfvedson Hermbstad, som med den yttersta artighet, jag må nästan säga ömhet, tog afsked af oss, därefter Lobo, som gjorde på samma sätt, och slutligen vår minister baron Taube, som ännu var ganska klen till hälsan. Jag åt middag hos general Gneisenau, som för andra gången budit det sällskap, från hvilket konungataffeln hade bortröfvat honom förra gången. Efter middagen tog jag afsked hos Weiss, Seebeck och hos Helvig, där vi än en gång besökte vingården i hans grannskap.