Kyrko, til hwilken the therföre årligen betalte 40 Dal. K:mt; dels uti Stads-Kyrkan, eller St. Olof, och sedan uti Sal. Lovis De Geers Hus, hwarest then Swenska Stads-Församlingen förrut hållit Gudstjenst, medan theras egen Kyrka stod under byggnad och reparation. Ändteligen kom thet så wida, at år 1670, then 27 April, lades grunden til thenna Tyska Kyrkan med bön och sång, uti Landshöfdingens Baron Anders Liljehöks öfwerwaro, hwilken tillika med Tyska Pastoren, Andreas Adam Hammarhelt, lade första stenen til grundwalen. Til thenna byggnad hade Tyska Församlingen, såwäl tilförene, som af Drottning CHRISTINA then 27 Sept. 1660, och medan Hon ännu hade Norrköping under sin disposition, år 1661 then 10 Maji fått tilstånd och privilegier, hwilka af Kongl. Regeringen blefwit stadfästade år 1661 then 21 Nov.; i synnerhet år 1664 tå Öfwerheten genom rescript af then 8 Dec. förundte Tyska Församlingen Collect och sammanskott öfwer hela Riket til sin förestående Kyrkobyggnad, och then 18 Dec. samma år tilstånd at låta samla uti the under Swenska Kronan hörande Tyska Provincier. Året förut, eller år 1663 then 29 Maji gaf Höga Öfwerheten Kongs Gårds Tomten, ther Norrköpings Kongshus för branden, som timade år 1655, stådt, til Kyrkoplats och Kyrkogård, hwarest Kyrkan nu är byggd: och år 1672. then 2 Maji, förärades 1200 Riksdal. til byggnaden.
År 1673 kom ändteligen Kyrkan under tak och blef uppå Konung CARL then Elloftes befallning samma år then 1 Nov. inwigd af Doct. Johanne Tersero och nämnd efter Änke-Drottningen HEDVIG, som tillika med Konungen och några Riks-Råder war närwarande. År 1693 börjades Tornbyggnaden på thenna Kyrkan, som inom 2 år fullbordades. Til Tornets beklädning
