Urwerket, hwilket förr warit uti theras Kyrko-Torn.
Tilförene är nämnt, at Tyskarna år 1613 fingo tilstånd at här hafwa sin egen församling. Huru wida the tå försedt sig med Prest til Gudstjenstens förrättande wet man intet; men thet är bekant, at år 1631 gaf Biskopen D. Johannes Botwidi förslag på en wid namn Georgius Gudmund, som dock icke blef antagen, utan antogs M. Christian Tarter, som tillika war Rector wid Swenska Scholan, och prädikade första gången för Församlingen Dom. 24 Trinit., eller then 25 Nov. nyssnämnda år. Efter hans död, som timade år 1641 then 19 Nov. finnes, at Magister Matthias Griger, på Bruks-Herrns Lovis De Geers begäran, blef ordinerad år 1643, och prädikade therefter i St. Johannis Kyrka för Församlingen; dock åtnjöt han inga Pastoralier, utan löntes af nyss wälbemälte Bruks-Herre. Sedermera begärtes M. Andreas Adam Hammarhelt af Tyskarna til Lärare: men som Staden tå af then år 1655 ledne branden war i stor lägerwall kommen, så at Swenska Församlingens Prester ej, utan mycken beswärlighet, förmåtte uppehålla ämbetet; så afslog Dom-Capitlet i Linköping thenna theras begäran til år 1661, tå Stads-Kyrkan och Församlingen woro åter i stånd komne. Samma år erhölt Tyska Församlingen af Höga Öfwerheten förnyadt privilegium, icke allenast at bygga sin enskildta Kyrka, utan jemnwäl at hålla en Tysk Schola; tå fick ock M. Hammarhelt Kyrkoherde Fullmacht.
IX. Man bör ej twifla, at ju Norrköping i fordna tider haft Schola och Lärohus, til Stadens ungdoms tjenst och underwisning; ehuruwäl then ej lärer warit satt på särdeles god fot. År 1649 anlades här
