årligen upbäres af the i Staden belägne Krono-tomter, något Kronotionde i Spannemål och ett testamento i penningar: hwilket alt Konung GUSTAV hitskänkt til Kyrkans wid macht hållande. År 1749 gjordes, genom afledne Probstens Mag. Carl Echmans berömwärda omsorg och drift, en ansenlig förbättring på thetta Guds Hus; tå hela gålfwet med Altare, Prädikstol och Bänkar uphögdes til 5 qwarter, at therigenom förekomma wattnets inbrott, som ofta wid wårflod händt, emedan Kyrkan ligger utmed Ån på en låg och sumpig ort. År 1684 steg wattnet genom wårflod in i Kyrkan til en aln öfwer bänkarna och 3 alnar högt uppå Prädikstolstrappan; hwarefter ett strek står teknat och therhos thesse orden: År 1684 stod wattnet så högt i kyrkan:
Midt uppå Kyrkotaket, som är spånadt, står ett litet Torn, uti hwilket twänne små Klockor hänga. The twänne stora Klockorna äro uti en Trästapel på Kyrkogården; af hwilka then större finnes wara guten år 1627 och then mindre 1577.
VIII. Uti förra tider hafwa här warit åtskilliga Kloster och Capeller, såsom Fransiscaner eller Gråbrödra Kloster, funderat år 1254, Johanniter eller S:t Georgii Kloster, Trinitatis, Helge Ands, S:t Larses, Alla Själars och S:t Hanses Capeller [1]. Åfwannämnde Johanniter Kloster har warit belägit NordWäst utom Staden, ther nu Drothems Prestegård är, och blifwit i sednare tider med hela sin ränta och afgäld lagdt under thet nu wid Staden [2]
- ↑ Se Biskopens Doct. Rhyzelii Kloster-Beskrifning pag. 120 och följande.
- ↑ Ännu är ej afgjordt, om Hospitalet, såsom byggdt på Bosgårds ägor och sorterande under Tings-Rätt, är belägit inom eller utom Staden.
