Byggmästaren Jacob Wee, som, efter then tidens byggnings-sätt, häruppå anwändt mycken konst och arbete. Meranämnde Konung lät ock anlägga en stor och rymlig Trägård under Slottet, hwartill åtskilliga när intil belägna Stadstomter anwändes och med plankwerk inhägnades. Uti Kon. JOHAN III:s tid år 1576, wardt thetta Slott ansenligen förbättradt och med murar, grafwar och wallar starkt befäst. Orsaken war, at thet förut blifwit illa medfarit och fördärfwadt, tå Hertig JOHAN och CARL, med förenad Krigsmakt, här angrepo Kon. ERIC XIV och Slottet med wåld intogo, som skedde then 12 Julii år 1568.
J följe af Kon. GUSTAVS testamente, år 1557, blef thetta Slott med ÖsterGötland til underhåll anslagit åt Des Son Hertig MAGNUS, som här tilbragte thet mästa af sin lefnad.[1] Hertigen dog omsider på Kongsbro then 20 Junii 1595 och ligger här i Kloster-Kyrkan begrafwen. Sedan Hertig JOHAN feck ÖsterGötland, med Wadstena Län, och några Härader i WästerGötland och Dahls Land til Förstendöme, utwalde han ock thetta Slott til sitt Residence, på hwilket han afled then 5 Martii, 1618. Efter Hertig JOHANS död kom Wadstena Slott med underliggande Gods och Appertinentier, undantagandes Åmbergs Djurgård, till PhaltsGrefwen, Kon. CARL X:s Broder, ADOLPH JOHAN, hwilken, emot wederlag af Bråborgs Slott,
- ↑ Hertigen til åminnelse läses ännu på en sten öfwer Slottsporten hans namn och symbolum uthugget, med thessa orden: MAGNUS, Princeps OstroGothiæ. Auxilium meum a Domino.
