Snyttringe: hwilka alla, hwar på sitt håll, ligga en ottondedels mil härifrån.
III. Af Konung CARL XI:s bref, then 21 Dec. 1692, til Gouverneuren Carl Gyllenstjerna, ses at Skeninge måste utgjöra årliga Landgillen af then åker, som ifrån thes första anläggning therunder lydt och legat, neml. 135 tunnor Spannemål; hwarwid ock anmärkes, at Stadens ägor uti Kronans Jordeböker äro upfördes för 16 hela Hemman med 408 Dal. Silfwer mynts jordeboks ränta. Utom thes wisas, at Staden tå redan hade 305 och en half tunnelands Åker, samt, förutan Mulbete, 77 lass Äng årligen. År 1727, tå någon jämnkning skulle ske emellan Borgerskapet och Hellgona-Boerna, befants at Stadens Jnwånare skattas til 336 pengar; af hwilka 8 pengar gå up emot ett helt Hemman: så at Staden, i afseede ther til, nu för tiden räknas lika med Hellgona Sokn.
IV. Stadens första privilegier är aldeles ur wägen komne och förlorade. Thet äldsta privilegium, som nu kan upwisas, utgafs år 1529 utaf Konung GUSTAV then Förste, hwaruti Staden wandt stora förmåner, som sedermera blefwo förbättrade och stadfäste af Kon. JOHAN then Tredje år 1570 then 5 Apr. och år 1580 then 25 dito;[1] af Konung SIGISMUND then 13 7ulii år 1594; af Kon. GUSTAV ADOLPH then 5 Apr. 1620; af Drottning CHRISTINA 1650 och 1652, hwaruppå sedan bemälte Drottning genom bref af then 28 Maji, förlänte Staden åt
Generalen af Cavalleriet och Öfwer-Stallmästaren
- ↑ Uti thesse privilegier förlänte Konungen Skeninge-Boerne til sin Stads upkomst 13 års frihet för alla utlagor; hwilken frihet Konung SIGISMUND i sitt privilegio förlängde til 8 andra år.
