År 1285 lät Konung MAGNUS LADULÅS anlägga en Myntt-Press i Skeninge, såsom i en af hela Rikets mäst betydande Städer: Men ehuru stor och florerande thenne Staden tå och någon tid efterår war, så har thes swåra öden och olyckor gjort, at han ansenligen aftagit och är nu så ringa agtad och ansedd.
År 1456 then 17 Sept. lades thenne Staden med Kyrkor och Kloster, samt alt hwad dyrbart war i aska.[1] Om thenne brand wittnar inscription på Stadens stora Klocka sålunda: Fuit fusa hæc Campana A:o Domini 1468 post combustionem Civitatis. Maria hielp!
År 1520 wardt Skeninge af Kon. CHRISTIAN Tyran aldeles utplundrad och afbränd. Thet lilla, som Staden handt at repa sig, blef genom en grufwelig och total brand, år 1545, helt och hållit förstördt och til intet gjordt. Hwaruppå sedan Skeninge til en Bonde-By förwandlades, som bestod af 6 Örtingar eller Ottingar jord och af 16 Krono-Bönder brukades intil år 1570, tå han åter med Stads-privilegier och rättigheter benådades.
År 1710 och 1711 graserade Pesten här så grufweligen, at the fleste Stadsens Jnwånare borttdödde.
År 1718 then 4 Martii timade åter en ny eldswåda, som lade Kyrkan, Rådhuset och en stor del af Staden i aska. Then sidste nog bedröfwelige och olyckelige branden skedde nu i år then 9 Martii, såsom åfwan förmäldt är, tå Rådstufwan och alla husen på tre sidor om Torget, intil then så kallade Linköpings Tullport, blefwo Söndags efter middagen, under en faselig och stickande Storm, på några timars tid, af en häftig wådeld i aska lagde.
- ↑ cfr. Palmsköld p. 191 och Diar. Wadst. p. 97.