Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/261

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
41
¤ )( ° )( ¤

Prädikstolen blifwit flytt från Norra til Södra sidon i Kyrkan, och then Söd-Östra hwalfbogen til en del nederhöggs, har man funnit i sjelfwa grunden ett Refben af ene Menniskio til 2 alnars längd, som på samma ställe blifwit nedlagdt igen. Jbland gemene Man är wäl en sägen, at en Jätte eller Rese wid namn Ketil skal hafwa funderat Kyrkan, och at hon efter honom blifwit kallad Ketilstad, samt at han och hans Fru skola ligga begrafne å Norra sidon om Kyrkan, ther jorden är något uphögd: men som redan förmält är, at Ketil Jarl icke warit then Christna läran tilgifwen, så kan så mycket mindre honom Kyrko-byggnaden tilägnas, änskönt hon fått sitt namn efter hans Ättehög. Dock är möjeligit, at nyssnämnda Refben kan wara efter honom tagit uti hans Ättehög, tå the öfrige benen nedergrofwos, och honom til åminnelse inlagdt i muren; emedan stora Menniskior och Jättar then tiden och långt therefter ännu funnos i Swerige: ty år 900 lefde ROLF RAGVALDSON, som war en Ättling af Upsala Öfwer-Konung SIGURD RING, och så stor, at sällan någon Häst fants, som kunde bära honom[1].

Soknen bebos af 844 Personer, och består af 40 58 Hemman, ibland hwilka 7 78 äro Skatte, 3 Krono, 25 Frälse, 3 12 Frälse-Säteri, och 1 34 Prestegården. Längden af Soknen är 2 12 och thes bredd 2 mil. J Öster stöter hon intil Åtwed och Dalhem, i Söder til Hägerstad och Oppeby, i Wäster til Tierstad, och i Norr til Wårdnäs. Åtskilliga Jnsjöar äro i Soknen, och störst ibland them Ämmern, Åländern, Härsjön och Glyben. Åsunden stöter ock här in å Söd-Wästra sidon. Uti Jnsjöarna fångas

  1. Se v. Dalins S. R. H. P. I. p. 550.
Abbor
E 5