Och des predikanter och lärde Män
Halp hon rikelig som en gunstig wän,
The Nödstälte, fattige och arme
Lät Hon sig mildeligen öfwer förbarme,
Så at ingen ifrå henne tröstlös gick
Med mindre han hielp och undsättning fick.
Till denne werlds förgänglighet
Hade hon misshag af rett Gudfruchtighet,
Och hennes högste kärlek, luft och behag
Bar hon til Guds helge ord, bud och lag,
Och lath them wara hennes ende rettesnöre
Til thet hon här tänckte och wilde giöre:
Snarast sagt, hon så af Gud begåfwad war,
At hon ett godt ryckte med sig i grafwen bar;
Ty hafwer hon nu bekkommet i sannhet
Hennes tros ändalyckt en ewig salighet.
Hon hädan afsomnade ganska Christelig
På Broo hennes SÄtesgård hugnelig,
Åhr efter Christi helge födelse tid
Femton hundrat åttetijo Sex i then tid
Uti Martii månad den tijonde dag det hände
At hon skildes ifrån denne werds elende.
Gud henne förläne nådelig
En upståndelse ährofull och gladelig.
Amen, Amen säge här till endrächtelig
The Gudfruchtige alle samtelig.
Tilförene har ock en Tafla warit upsatt i Kyrkan om Konung ALBRECHTS fängslande, med följande rader:
Mille, trecenteno, ter trino, bis quadrageno,
Mathiæ festo, magnæ litis memor esto,
ALBERTI Regis captivi, dum casdit ægis,
Cumque fuis natus hic ERICUS erat superatus:
Præful Scarensis capitur, Dux Megapolensis,
Cum triplici Comite, cum victo milite rite:
Armigeri numerus quotus est vix novit Homerus:
Ipse locus litis Svecis est florida vitis.
Kyrkio-Torn är här icke, utan hänga Klockorna uti Trästapel, och har then större ingen
