Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/324

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
104
¤ )( ° )( ¤

Höst och Wår icke utan stort beswär kunnat komma öfwer thes Wad, så blef en Bro slagen öfwer Ån år 1744, oansedt månge Häradsboar warit mycket tröge at samtycka brobyggnaden, hawarföre hon ock kallas Tröge-bro. Man wil ock här nämna til Kyrkoherdans wid Församlingen och Sokne-Männens beröm, at, i anledning af Höga Öfwerhetens bref och tilstyrkande, daterat then 7 Aug. 1750, blef år 1751 wid Kyrkan inrättadt ett Sokne-Magazin, med Kongl. Majestets privilegio af then 22 Nov. 1750, och är thetta thet första här i Länet. Uti Soknen är ett enda Frälse-Säteri, nemligen

Hæsleby, som ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och består af ett Hemman med 18 tunnors Utsäde, liten Äng och swagt Mulbete. En Sparre har försåldt Hemmanet til Kongl. Antiquitets Secreteraren Johan Hadorph, som sedan Konung CARL then Ellofte benådat honom och hans efterkommande med Adeliga Privilegier, therå wunnits Säteris frihet; och lemnade han thet efter sig til sin Son Ryttmästaren

Nils

    Södra Grenen har sin uprinnelse ifrån Wallsnäsa Sjö, och går förbi Ryttmästare-Bostället Alwiken uti Nykils Sokn, strykandes förbi Gammalkils Kyrka åt Rakeryds Qwarn och Cappels-bro, nära intil Tolefors Säteri uti Kärna Sokn, och stöter tilsamman med then Wästra Grenen, (som kommer ifrån Hargs-sjön uti Wästra Harg Sokn, och går förbi Sperlingstomta Säteri, Toll- och Sjögestad Kyrkor, samt Sätesgården Ekströmmen och Forsa ut Rappstad Sokn) wid Ingestorps Hage uti Lebergs Sokn: löper sedermera förbi Södra och Norra Lerbo Byar, och faller icke långt therifrån uti Swart-Ån, som, i anseende til förenämnda Lill-Å, ock kallas Stor-Ån.