Hoppa till innehållet

Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/339

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
119
¤ )( ° )( ¤

Kyrkoherdens Boställe har förr warit belägit uti Ljungs By wid kyrkon, och haft stora tilägor, men sedan then olyckliga branden år 1646 lade Gården med alle sine Hus i aska, fick Öfwersten, Hugo Hamilton, i Drottning CHRISTINÆ tid, honom lagd til Ljungs Säteri år 1648, tå i thes ställe gafs til Prestegård Rågården af ett Hemman, hwarunder Hässleberg af ett halft Hemman blifwit afhyst. Från Prestegården är en ottondedels mil til kyrkan, och bestå thes förmåner uti 15 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, 2 små Skogshagar med litet Risbränsle uti, en liten Humlegård och 2 små Torp. År 1724 then 7 Oct. lades uti Prestegården Församlingens Byggning och Stallet genom wådeld i aska. Pastoratet är Vacant.

5. WRETA, Regalt.

Probsten och kyrkoherden M. Tiburts Tiburtius har wäl långt för thetta meddelt thet allmänna utförlig beskrifning öfwer Wreta kyrko och Sokn, som kan läsas uti Kongl. Wettenskaps-Academiens Handlingar för år 1755; men på thet Kyrkans och Soknens Beskrifning här uti sin rätta ordning ej må saknas, så wil man thensamma äfwen här meddela efter antagen methode, althenstund rummet icke tillåter införa bemälte Probst beskrifning ord ifrån ord.

Uti fordna tider äro Åker-täppor och fält wordne kallade Wretar, som the ännu på åtskilliga orter kallas; och hafwe twifwels utan sådane Åkerfält så wäl förrut, innan kyrkan blifwit byggd, som nu, warit ther the ännu äro wid kyrkon, efter hwilka hon blifwit kallad Wreta Kyrka; men at hon therefter ock blifwit kallad Wreta Klosters Kyrka, thertil har man fått fullt skäl, sedan hon warit tillika Sokne- och Kloster-Kyrka, och kan ännu med rätta

heta
H 4